Med tanke på den senaste tidens eskalerade repression mot demonstranter, särskilt i samband med dom soldaritetsläger för Gaza och den palestinska frihetskampen som uppstått på universitet runt om i det så-kallade Sverige, så blev vi kontaktade av kamrater som satt ihop två texter om demorätt och individers rättigheter gentemot ordningsmakten. Dessa publicerar vi nu här, och dessutom som nedladdningsbara, vikbara, zines, för den som vill skriva ut och sprida fysiskt. Tyvärr finns materialet just nu bara på svenska, men det kan komma att ändras.
Solidaritet och kärlek / ABC Göteborg
Del 1: Rätt att anordna och delta i en allmän sammankomst
Demonstrationer och manifestationer kallas i lagen för ”allmän sammankomst”.
Rätten att anordna allmänna sammankomster är inskriven i Sveriges grundlag Regeringsformen (RF). Demonstrationsfriheten, yttrandefriheten och mötesfriheten skyddar rätten att demonstrera för att uttrycka sina åsikter.
Ordningslagen sätter vissa ramar för hur, när och var staten kan inskränka denna rätt. Huvudregeln enligt ordningslagen är att man ska ansöka om tillstånd för att anordna en allmän sammankomst. I de flesta fall har man den rätten, men polisen kan säga nej till en allmän sammankomst om det finns risk för att ordning och säkerhet inte kommer att kunna upprätthållas. Polisen kan då bestämma att demonstrationen får hållas en annan tid eller plats.
Demonstrationsrätten tar inte bort straffansvaret om något olagligt görs under sammankomsten.
Vad händer om man nekas tillstånd att anordna en allmän sammankomst?
Det går att överklaga polisens beslut till förvaltningsrätten, som sedan gör en egen bedömning av rätten till demonstrationstillstånd.
Vad händer om en allmän sammankomst saknar tillstånd?
Polisen kan inte upplösa en allmän sammankomst enbart med hänvisning till att den inte har tillstånd. Det är tillåtet att demonstrera även då tillstånd för den allmänna sammankomsten saknas och polisen får precis som vid tillståndgivna sammankomster låta manifestationen genomföras.
Även då tillstånd saknas kan polisen i princip enbart ingripa mot den allmänna sammankomsten om den innebär en svårare störning av den allmänna ordningen.
Däremot kan arrangören av sammankomsten ha gjort sig till skyldig till brott mot ordningslagen och utredas för detta brott i efterhand.
Brottsliga handlingar i samband med allmänna sammankomster
Nedan följer de vanligaste brottsrubriceringarna som uppstått efter olika former av allmänna sammankomster under de senaste åren.
Även om du planerar att demonstrera fredligt är det att rekommendera att du känner till dessa lagar. En del av dessa brottsrubriceringar kräver endast att du befunnit dig på en viss plats och inte lyssnat på polisens uppmaningar, andra brott kräver ett aktivt agerande.
Det kan vara bra att känna till namnet på en advokat som du hört är bra, om du blir misstänkt för ett brott. I vissa fall kan du ha rätt att få stöd av en offentlig försvarare.
De straffskalor som nämns i samband med uppräkningen av brott nedan innefattar den övre gränsen för straffet, det vill säga ”max-straffet”. I de flesta fall blir därför så långa fängelsestraff inte aktuella. Fängelsestraff kan även i många fall omvandlas till andra påföljder, bland annat skyddstillsyn eller villkorlig dom.
Ohörsamhet mot ordningsmakten
16 kap. 3 § BrB (Brottsbalken)
Ohörsamhet mot ordningsmakten innebär att man stör den allmänna ordningen och inte följer polisens anvisningar om att t.ex. lämna platsen.
Påföljden är böter eller fängelse i upp till sex månader.
Störande av allmän sammankomst
16 kap. 4 § BrB
Om man stör en allmän sammankomst (exempelvis en nazistisk demonstration) genom t.ex oljud kan man göra sig skyldig till brott. Brottsrubriceringen kan då bli störande av allmän sammankomst.
Påföljden är böter eller fängelse i upp till sex månader.
Våldsamt motstånd
17 kap. 4 § BrB
Våldsamt motstånd behöver inte innefatta våld. Brotten innebär att försöka undvika att bli gripen eller omhändertagen av polis, ordningsvakt och i vissa fall en väktare. Det kan räcka med att streta emot eller spjärna emot för att bli fälld för våldsamt motstånd.
Påföljden är böter eller fängelse i upp till sex månader.
Upplopp
16 kap 1 § BrB
Upplopp innebär att folksamling stör allmän ordning. Det skall finnas en avsikt att störa allmän ordning och att man tillsammans sätter sig upp mot polisen för att framtvinga eller hindra viss åtgärd.
För att det ska räknas som upplopp behöver polisen ha lämnat (ropat ut) en skingringsorder som deltagarna i folkmassan inte följt. Det kan räcka med att du kvarstannar på en sådan plats för att bli misstänkt för upplopp.
Straffskalan är böter eller fängelse upp till två år. Den som anstiftar (tar initiativ till) ett upplopp kan dömas till fängelse i upp till 4 år.
Våldsamt upplopp
16 kap. 2 § BrB
Ett våldsamt upplopp är i grunden samma brott som upplopp, men med skillnaden att det utövas våld (exempelvis stenkastning) vid ett våldsamt upplopp. För att dömas för våldsamt upplopp behöver man inte själv ha utfört en våldsam handling. Det kan räcka med att ha deltagit i en folksamling där sådana handlingar inträffat och inte ha lämnat platsen på polisens uppmaning.
Straffskalan är böter eller fängelse upp till fyra år. Den som anstiftar (tar initiativ till) ett upplopp kan dömas till fängelse i upp till 10 år.
Sabotage
13 kap. 4 § BrB
Sabotage är en bred brottsrubricering som kan innefatta många olika situationer. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att framför allt klimataktivister åtalats för sabotage efter politiska aktioner. Detta är en ny utveckling och rättsläget är inte helt klarlagt.
Personerna har oftast misstänkts för sabotage efter att polisen bedömt att de stört trafiken genom att blockera vägar där biltrafik färdas, i en del fall endast under en kort tidsperiod.
Straffskalan för sabotage är fängelse upp till 4 år. För grovt sabotage är straffskalan 2 år upp till livstids fängelse.
Blåljussabotage
13 kap. 5 § BrB
Sabotage mot blåljusverkssamhet är en ny brottsrubricering som infördes 2020. Brottet ligger nära våldsamt upplopp. Brottet innebär att det ska vara ett angrepp eller någon annan typ av störning mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten. I samband med ”Påsk-kravallerna” 2022 då Rasmus Paludan brände Koranen på olika platser i Sverige, fälldes flera personer för detta brott och fick fleråriga fängelsestraff. Högsta Domstolen sänkte under 2023 straffen till 3 års fängelse för grovt blåljussabotage. De dömda hade varit på plats och kastat sten mot polisen, flyttat på staket och liknande handlingar.
Straffskalan för blåljussabotage är fängelse i upp till 4 år. För grovt blåljussabotage är straffskalan fängelse från 2 år upp till livstids fängelse.
Maskeringsförbud
Lag om maskering i vissa fall 2 §
Det är inte förbjudet att maskera ansiktet på allmän plats.
Det blir förbjudet att täcka ansiktet under en allmän sammankomst först när det uppstår störningar så som våld eller skadegörelse i samband med sammankomsten. Polisen ska uppmärksamma folksamlingen när maskeringsförbudet blir tillämpligt för att regeln ska gälla.
Brott mot ordningslagen kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader.
Brott mot ordningslagen
Ordningslagen 2 kap 29 §
Denna brottsrubricering kan aktualiseras vid många olika situationer. Inom demonstrationsrätten kan det bli aktuellt när någon anordnat en allmän sammankomst utan att haft tillstånd för detta.
Brott mot ordningslagen kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader
Förbud mot pyroteknik utan tillstånd
Ordningslagen 3 kap. 7 §
Fyrverkerier och pyroteknik får endast användas på allmän plats om tillstånd givits av Polismyndiheten.
Den som bryter mot detta kan enligt ordningslagen dömas till böter.
Olaga intrång
4 kap. 6 § BrB
Olaga intrång innebär att en person obehörigen intränger eller kvarstannar på en plats där allmänheten inte har rätt att vara. Miljö- och fredsaktivister har vid flera tillfällen dömts för sådana brott då de bland annat tagit sig in på exempelvis vapentillverkares anläggningar.
Den som begått olaga intrång kan döms för till fängelse i högst ett år. För grovt olaga intrång är straffskalan upp till fyra år.
Del 2: Snabbguide till viktiga lagar – att tänka på i kontakt med polisen
Syftet med denna guide är att ge en kort överblick över de lagar som rör politiska aktioner i Sverige. Lagen följs inte alltid av polisen, grupper eller personer. Därför kan det inträffa situationer som inte förklaras i denna text. Politisk aktivism följer inte alltid lagen, och därför kan det vara bra att veta vad exempelvis polisen har och inte har laglig rätt till att göra.
Symbolen § betyder paragraf och visar var i lagen just detta regleras. Står det t.ex. (RB 1:1§ 2st) betyder det första kapitlet, första paragrafen, andra stycket i Rättegångsbalken. PL är förkortningen för Polislagen.
Tack till Vänsterjuristerna Lund & Retshjælpen Rusk för denna guide
OBS! Aktivistens handbok är inte jurister och kan därför inte komma med juridisk hjälp. Vi tillhandahåller endast information från aktivistjurister eller inhämtat från myndigheter.
Polisingripanden
Polisen måste ha stöd i lag för att få göra ett ingripande (Regeringsformen 1:1 §). Du har rätt att få veta vilken lag som polisen stödjer sitt ingripande mot dig på. Polisens ingripanden måste vara proportionerliga till deras avsedda resultat (PL 8 §). Polisen måste alltså använda den åtgärd som anses minst ingripande. Polisen ska alltid använda så lite våld som möjligt.
Våld mot tjänsteman: Om polisen tar tag i din arm och du försöker rycka undan, t.ex. kämpa, dra eller spjärna emot, räknas det som aktivt motstånd och anses i Sverige vara ”Våld mot tjänsteman” (Brottsbalken 17:1 §). Detta då du enligt lagen hindrar en polis ”från en åtgärd i myndighetsutövningen”. Även om du krokar arm med ned någon annan och denna person håller kvar i dig när polisen tar tag i dig så anses du utöva aktivt motstånd, även fast det inte är du själv som stretar emot.
Fota och filma
Det är lagligt att fotografera och filma poliser, såväl uniformerade som civila, på offentliga platser. Det kan dock vara olagligt, om syftet är att ofreda. För att något ska räknas som ofredande krävs dels att du har som syfte att jävlas med personen (ofreda), dels att personen känner sig kränkt. Det kan vara bra att ha eventuella polisövergrepp dokumenterade, men tänk på att allt du dokumenterar kan användas som bevis mot dig och andra om polisen får tag på det.
PL 24-Område
Polisen kan enligt PL 24 § avgränsa ett område med hjälp av t.ex. kravallstaket, avspärrningsband och infolappar för att helt hindra folk från att komma in, eller ställa upp särskilda villkor för att du ska få komma in på området. Ett sådant villkor kan vara att du måste identifiera dig. Om du försöker ta dig in på området ändå kan polisen avlägsna dig och ditt försök kan också vara brottsligt, vilket kallas ”Ohörsamhet mot ordningsmakten” (BrB 16:3 §).
Identifiering
Polisen kan vilja identifiera dig i olika situationer, t.ex. vid omhändertagande. Polisen kan, vid avlägsnande, omhändertagande eller gripande, visitera dig för att ta reda på din identitet (PL 19 §). Du måste inte uppge din identitet om polisen inte har en specifik anledning till det. Polisen får inte ta med dig till polisstationen endast av den anledning att du inte vill identifiera dig. För att få omhänderta dig för att identifiera dig måste de ha laga grund, t.ex. att de misstänker att du är efterlyst (PL 14 §). Då kan de hålla dig i 6 timmar, eller om det är av synnerlig vikt att identifiera dig i ytterligare 6 timmar (PL 16 § 3st). Du som varken har medborgarskap i Sverige eller i ett annat land som ingår i Schengensamarbetet, måste visa pass för polisen om de begär det (Utlänningslagen 9:9 §). Om du är medborgare i ett annat Schengenland, t.ex. Danmark, måste du inte visa pass men du behöver ha ID för att visa att du tillhör en kategori som inte behöver visa pass.
Visitering
Polisen kan vid avlägsnande, omhändertagande eller gripande, visitera dig för att leta efter narkotika eller vapen (PL 19 §). I Sverige är det både olagligt att ha med sig narkotika och att vara påverkad av det. Du får inte ha med dig kniv eller andra liknande föremål som kan användas som vapen på offentlig plats (Lag om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål 1 §).
Maskering
Att maskera sig (täcka ansiktet för att försvåra identifiering) är som utgångspunkt lagligt. Polisen kan dock införa tillfälligt förbud mot maskering, och under den tiden är det olagligt att maskera sig. Det får polisen endast göra om det har, eller precis håller på att uppstå en ordningsstörning på allmän plats. Polisen ska tydligt informera när förbudet börjar gälla. Det är alltså inte förbjudet att maskera sig på t.ex. en demonstration så länge det inte förekommer våld eller skadegörelse. Det är inte olagligt att bara ha maskering med sig. Det är aldrig olagligt att täcka ansiktet av religiösa skäl om du gör det till vardags också. Straffskalan för maskering är böter eller fängelse i högst 6 månader (Lag om förbud mot maskering i vissa fall).
Frihetsberövande vid störande av den allmänna ordningen
Du har enligt grundlagen rätt att demonstrera, utöva mötesfrihet och yttrandefrihet, men om aktiviteterna anses störa den allmänna ordningen (eller hotar att göra det) kan polisen ingripa på följande sätt:
Avvisa eller avlägsna: Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får en polisman, när det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna hen från ett visst område eller utrymme (PL 13 §).
Omhänderta: Är en åtgärd enligt ovan otillräcklig för att det avsedda resultatet skall uppnås, får personen tillfälligt omhändertas (PL 13 § 2 st). Polisen för bort dig från en plats, oftast till polisstationen. Du har alltid rätt att få veta varför du blir omhändertagen (PL 15 §). Vid omhändertagande enligt PL 13 § får du sitta frihetsberövad som mest 6 timmar, men du ska bli släppt direkt efter förhör (PL 16 § 2 st). Är du under 18 år ska du bli släppt till förälder eller annan lämplig vuxen (PL 16 §). Du kan alltså bli omhändertagen för att du har stört den allmänna ordningen, men ytterligare påföljder (t.ex. åtal eller böter) kommer inte att bli aktuella om det bara är frågan om ett omhändertagande.
Detta gäller endast om störningen är pågående. Om störningen har slutat när polisen anländer, kan de inte göra något enligt ovan. Polisen kan vidare endast avvisa, avlägsna eller omhänderta dig om du personligen gör något för att störa den allmänna ordningen. Blott din närvaro är inte tillräcklig för polisen att få göra något enligt ovan – även om du är en för dem känd aktivist.
Bussning: Om deltagarna av en folkmassa anses störa den allmänna ordningen kan polisen frihetsberöva delar av eller hela gruppen genom ett så kallat utvidgat avlägsnande (PL 13c § 2 st). Då samlar polisen ihop några eller flera deltagare och kör iväg er i en buss, ofta till en plats långt bort. Polisen måste släppa er senast två timmar efter att ni frihetsberövades. Ni som bussas ska meddelas om varför (PL 15 §).
Misstanke om brott
Det finns inget som heter arresterad i Sverige. Om du är misstänkt för att ha begått ett brott kan du enligt 23 och 24 kap Rättegångsbalken bli frihetsberövad på följande tre sätt:
Gripa: Om skäl för häktning finns, får polisen i brådskande fall gripa dig (Rättegångsbalken 24:7 §). Du kan inte vara gripen mer än 6 timmar. Är det av synnerlig vikt, kan du dock vara gripen i upp till 12 timmar (RB 23:9 §). Är du under 15 år kan du vara gripen max 6 timmar, och du kan inte bli dömd i domstol (RB 23:9 § 2st). När du blir gripen ska du få veta vilket brott du är misstänkt för och på vilka grunder (RB 24:9 §).
Anhålla: Beslut fattas av åklagare. Du kan vara anhållen i max 3 dagar, sedan måste en domstol besluta om du ska häktas eller släppas. Är du anhållen har du oftast rätt att få en advokat som betalas av staten.
Häktad: Beslut fattas av domstol. Det finns i praktiken ingen maxgräns på hur länge en person kan vara häktad. Beslut om häktning måste omprövas var 14:e dag av domstol. Häktningstiden ska inte överstiga längden på det eventuella fängelsestraffet. Du får bara vara häktad om domstolen bedömer att du kommer fly, begå fler brott, förstöra bevis eller försvåra förundersökningen. Har du inte svenskt medborgarskap är risken större att du blir häktad eftersom att domstolen kan bedöma din flyktrisk som större.
Förhör
Förhör hålls för att polisen vill samla information. Om du befinner dig på en plats där ett brott har begåtts kan polisen ta med dig till förhör (RB 23:8 §). Polisen antecknar allt som sägs och det kan användas under en ev. huvudförhandling. Tänk på att allt du säger påverkar andras situation och att allt som blir del i en förundersökning kan bli en allmän handling om åtal väcks. Den som förhör dig får inte hota dig eller t.ex. lova lägre straff om du berättar. Det är inte en polis som avgör ev. straff, det gör en domstol långt senare i processen. Du kan under ett förhör ha rätt till ett förhörsvittne, en person som sitter med som stöd under förhöret. Så länge personen inte påverkar utredningen kan vem som helst vara stödperson (RB 23:10 § 6st). Du har ingen skyldighet att svara på några frågor alls, och det är inte brottsligt att inte svara. Du har alltid rätt att svara t.ex. ”Inga kommentarer”.
Strafföreläggande
Vid mindre allvarliga brott, kan åklagaren besluta om ett så kallat strafföreläggande istället för att väcka åtal. Detta innebär att det inte blir någon rättegång. Däremot får domen samma innebörd: den hamnar i belastningsregistret och böterna du godkänner ska betalas. Du måste dock inte godkänna ett strafföreläggande. Du har alltid rätt att få din sak prövad av en domstol. Det går i princip inte att ta tillbaka eller överklaga ett strafföreläggande om du skrivit på det (RB 48 §).
En åklagare kan be dig skriva under ett strafföreläggande, det liknar de ordningsböter polisen kan ge när du ex blir stoppad på cykel utan lampor. Detta är som en snabb rättegång, ett sätt att få till en snabb dom kring ett mindre allvarligt brott. Skillnaden från en vanlig process är att det inte blir någon huvudförhandling inför en domstol. Däremot får domen samma innebörd, den uppförs i belastningsregistret och böterna du godkänner genom föreläggandet ska betalas. Det går inte att ta tillbaka eller överklaga ett strafföreläggande med allmänna, vanliga rättsmedel. (RB 48 §) Du måste inte godkänna ett strafföreläggande, du har alltid rätt att få din sak prövad av en domstol, du har alltså alltid rätt att vägra skriva under.
Ersättning och anmälan
Om en polis begår misshandel, sexuella trakasserier eller tjänstefel, kan du anmäla detta till polisen. Du kan också anmäla en polis eller hela Polismyndigheten till JO. Du måste inte själv ha varit med om händelsen du anmäler. Om du har varit anhållen eller häktad i mer än 24 timmar, och du blir friad från brottet eller förundersökningen läggs ner, kan du ansökan om ersättning hos Justitiekanslern (JK).